Text & Foto: Mats Tenne
Lördag morgon med strålande sol och ännu en cruising med Corvetter, vad kan man mer begära? Samling vid Brommaplan och efter en stund var vi 10 st Corvetter på parkeringen vid Scandic Hotel. Efter allmänt sorlande begav vi oss iväg förbi Drottningholms slott, igenom tunneln på Ekerö och vid Tappström till höger mot Stenhamra, som vi nådde efter lugn körning längs småvägar. Framme vid stenbrottet parkerade vi längs vägkanten och nu hade det blivit 15 st Corvetter då flera hade stått och väntat längs vägen på karavanen.
Efter inledande mingel visade det sig att flera av deltagarna hade ”förflutet” i Stenhamra och kunde på intressant sätt berätta om 1950-1970-talet när man badade i de vattenfyllda brotten eller när filminspelningar gjordes här med allt från Barabbas till Pippi Långstrump. Härefter gick vi en sakta promenad genom stenbrottet under allmänt prat om gamla minnen och geologi. Efterhand upplöstes församlingen i många små grupper som ivrigt diskuterade olika frågor. Efter cirka en timme var vi återsamlade vid bilarna sedan några även varit nere mot Mälaren, där utlastningen av gatstenen skedde och där dansbanan fortfarande finns kvar.
Stockholms Stad köpte granitberget och bröt grå granit 1884-1937 för tillverkning av gatsten till stadens gator. All gatsten höggs för hand och skickliga stenhuggare kunde se hur graniten skulle spricka och hade måtten för stor-, mellan-och smågatsten i sina händer. Stockholms befolkning tredubblades mellan 1850 och 1900 med omfattande utbyggnad av gatunätet både i centrum och på malmarna, som bebyggdes under denna tid. All transport av gatsten, makadam eller stenmjöl gick med pråm till staden. Tidigare hade granit brutits på Vätö och i Huvudsta och en del bostadshus flyttades därifrån till Stenhamra. I samhället fanns cirka 100 arbetare med familjer och där växte snabbt upp skola, konsumbutik, tvättstuga, sjukstuga mm.
Under återsamlingen framkom förslag på fika i Svartsjö slott, som alternativ till tidigare ”rekad pizzeria”, och förstås med hjälp av mobiltelefon visade sig slottet både vara öppet och ha en servering dit vi var välkomna. Efter en cruising runt norra delen av Färingsön med Sånga Säby och Färentuna svängde karavanen elegant upp framför slottet och parkerade på gräsmattan. När vi kom till entrén fick vi frågan om vi ville få en guidning av slottet och dess historia och efter en dryg timme kunde vi allt om slottets historia med start 1310 som jaktslott och senare med Gustav Vasa som hade myntverket här. Borgen/slottet eldhärjades 1687. Nuvarande slottet från 1700-talet är i rokokostil ritat av Carl Hårleman, som studerat i Paris, och därmed införde stilen i svensk arkitektur. Slottet förlängdes på 1770-talet på båda sidor. Gustav III:s mor Lovisa Ulrika fick slottet som änkesäte. Efter hennes död förföll slottet och 1891 gjordes det om till tvångsarbetsplats, en verksamhet som upphörde 1966. Sedan förföll slottet i cirka 30 år för att nu ha rustats upp. I källaren fick vi prova hårda britsar där besvärliga fångar sattes i celler med matintag genom en litet lucka och uttag av latrinhink genom en annan lucka.
Efter visningen kändes det skönt att samlas för en gemensam fika under allmänt gemyt och som vanligt gjorde många av oss nya trevliga bekantskaper bland Mälardalens 650 medlemmar. Efterhand droppade deltagarna av hemåt – alla under lagom V8-muller.
